Lång livslängd och lite underhåll med plåttak

Den som väljer att outsourca takomläggningen bör anlita en extern byggkonsult, som i samråd med dig som kund utarbetar ett renoveringsförslag. Rent allmänt gäller dock att plåttak brukar vara billigast i längden.

Omläggning av tak på amerikanskt vis.

Den som planerar att lägga ut takomläggningen på entreprenad, gör klokast i att låta en byggkonsult utarbeta ett komplett takrenoveringsförslag. Kunden använder förslaget för att begära in offerter från olika entreprenörer. Detta förfaringssätt kostar några tusenlappar, men ger å andra sidan möjlighet att rättvist jämföra bud från olika byggfirmor. Granska sedan samtliga offerter och försäkra dig om att de omfattar alla delar av den planerade omläggningen. Dock bör man inte till fullo förlita sig till konsultfirmans expertis. Genom att vara påläst kan man ytterligare optimera kostnaderna – om inte annat genom att på materialfronten välja förutsättningar för en långsiktig takinvestering.

Material och arbetsgång vid takomläggning

I allmänhet gäller att plåttak har längre förväntad livslängd än såväl papptak som betongplattor. Ett plåttak kan hålla i uppemot 50 år och är därutöver i princip underhållsfritt. Jämförelsevis är den beräknade livslängden för tegel- och betongpannor ca 30 år. Denna typ av takbeläggning måste dessutom rengöras från mossväxt. Papptak håller i genomsnitt hälften så länge som ett tak av bandtäkt plåt, men är i gengäld billigare att byta – såväl beträffande materialkostnader som arbete. Tänk även på följande:

• Materialkostnaden är en lägre kostnadspost än arbetet i samband med alla typer av takomläggning. Den som kan byta tak själv tjänar således in en bra timlön på den uteblivna arbetskostnaden.
• Tänk på att en takomläggning kräver bygglov ifall fastigheten är kulturminnesmärkt eller befinner sig inom detaljplan. Inom detaljplanerat område kan möjligheterna att välja färg och material vara hårt begränsade. I synnerhet om kringgärdande fastighetsbestånd har ett enhetligt utseende. Passa på att söka bygglov för andra eventuella renoveringar på fastigheten samtidigt som du söker bygglov för byte av takmaterial.
• Ifall taket börjat läcka kraftigt bör man i allmänhet byta ut både papptak och råspont. Tänk även på att råspont och läkt kan behöva bytas ut ifall mossväxt på betongpannor resulterat i att pannorna ackumulerat fukt, som i sin tur runnit vidare ner i läkten.
• Fastigheter med hög fasad kräver takstege, vilket medför en merkostnad. Detsamma gäller takkupor och takfönster, som båda är förbundna med extra plåtarbeten.
• Den som väljer att lägga ett plåttak bör vara medveten om att plåtmaterialets livslängd påverkas av dess ytbehandling. Billig plåt är både tunnare och sämre behandlad än dyrare dito.
• Takpannor i falsat lertegel kan vara dubbelt så dyra som betongpannor, men fördelen med de förstnämnda är att de åldras på ett stilfullt sätt samtidigt som de inte ackumulerar mossor i samma utsträckning som betong. Lertegeltak i ofalsat utförande är däremot betydligt billigare. Tänk även på att lertegelpannorna tar längre tid att lägga än betongpannorna.
• Sist men inte minst bör den som har ett anrikt tegeltak överväga att behålla de befintliga tegelpannorna. På så sätt kan fastighetens charm bevaras. Pannorna måste dock plockas ner för att läkt, råspont och pappmaterial ska kunna bytas.

Kostnaden för takbytet skjuter i höjden ifall både takstolar och läkt måste bytas ut samtidigt.

Tänk på att köpa in rätt mängd material direkt. Den som köper material i efterhand riskerar att åka på en merkostnad, eftersom mindre mängder är väsentligt dyrare att frakta till byggarbetsplatsen.

Papptak är billigast att lägga, medan falsat lertegel kostar mest.